Det här är ett inlägg tillägnat alla er som liksom jag febrilt har googlat biskops arnö författarskola utan att hitta något tillfredsställande svar på frågan: hur är det egentligen att gå där?
Några inledande kommentarer: Jag gick där 2021/2022. Vi hade all undervisning på plats och alla utom en i min klass bodde på skolan. Och vad jag än skriver nedan, vill jag brasklappa detta: det var ett underbart år.
Man bor enkelt men mysigt
Det finns två huvudsakliga sätt att bo på: antingen bor man i de röda längorna mitt emot huvudbyggnaden eller i någon av de vita längorna som ligger lite längre från huvudbyggnaden. De röda längorna består av hus med fyra rum grupperade kring ett pentry och ett hall med badrum. Man har handfat på rummet men delar alltså kök, toalett och dusch. Pentryt är möblerat med bara bord och fyra stolar. Vissa skaffar dit en soffa och möblerar med matta, växter, extra lampor och annat så det blir mysigare att vara där. Själva rummet är rätt slitet med plats för säng, sängbord, skrivbord, stol och bokhylla (allt ingår) och inte så mycket mer. Det finns inbyggda garderober med trädörrar, som jag tyckte mycket om. De, och alla gamla spikar och hål i väggarna, gör att man känner sig hemma.
I det vita T-huset finns två korridorer där alla rum har egna badrum och man delar kök/vardagsrum med de andra i samma korridor. Här finns många dubbelrum. De flesta vill bo själva och man brukar kunna flytta till eget rum efter några månader om man inte trivs med att dela.
I de vita husen på Beverly Hills (området längst från huvudbyggnaden bredvid de privata husen) bor man som nere på stan (de röda längorna) men med eget badrum.
Det finns också en villa – före detta bibliotekariebostad – med fyra sovrum, kök och badrum, där man bor som i ett kollektiv. Här blir det riktigt bra fester! Rummen på övervåningen har kattvindar där man med fördel ligger och hånglar.
Bildserie fotad i internatrummen på ön finns här.
Det finns ett underbart bibliotek
Biblioteket, som ligger i samma hus som matsalen, gympasalen, allmän linjes och dramatikerlinjens klassrum, har samtidslitteratur från Sverige, Norge och Danmark och en riktigt bra poesihylla. Man kan dricka vin i biblioteket så länge ingen får reda på det (det är öppet dygnet runt). Man får låna hur mycket som helst. Många sitter där och skriver. Det finns soffor och fåtöljer som man kan ligga och läsa i och somna i. Det är ett underbart bibliotek, och det är underbart att bo så nära ett bibliotek, som att ha ett enormt vardagsrum fullt av böcker runt knuten.
Köttet är mört och gott, den vegetariska maten … not so much
Om du funderat på att bli vegetarian – bli inte det på Biskops-Arnö. Köket vet hur man ska laga kött och sås och gör det riktigt bra, men vegovarianterna är inget vidare. Allt är dock förlåtet eftersom man får mat även på helgen. Visserligen alltid rester från veckan, men ändå.
Naturen är fin men inte så fin
Men om man kommer från Danmark eller Stockholms innerstad/gillar Skånes platta intetsägande landskap kommer man antagligen älska den och ta mycket bilder på den.
Klassrummet är hemskt
Man kan få för sig, när man ser på bilder av skolan, att ens klassrum kommer ligga i den vita herrgården eller åtminstone i någon av flyglarna. Så är det emellertid inte, för där finns bara kontor åt personalen och gästrum för helgkursdeltagarna. Författarskolan håller istället till i Medeltidshuset, så kallat eftersom det ligger ovanpå Gotiska salen, en väldigt gammal vacker stensal med valv och sånt. I Medeltidshuset finns två fina grupprum, ett rum som kallas Galleriet där man inte hänger så mycket, och så klassrummet, som mer liknar en kal mörk korridor än ett rum. Ska det här vara Sveriges bästa författarskola? undrar man när man ser nålfiltsmattan, den surrande gamla projektorn och de flimrande lysrören. Jodå. Det ska det.
Se och göra i krokarna
Visst är Biskops-Arnö en ö och visst ligger den lite off, men det är inte så farligt. Från Stockholm tar man pendeln till Bålsta, 40 minuter, och från Bålsta en buss till Biskops-Arnö vägskäl, som tar 15 minuter. Därefter går man ungefär 15 minuter till längs en fin grusväg innan man når ön. I Bålsta finns all service man behöver, plus ett bra Röda korset där man kan köpa pynt till pentryt, kläder, skor och annat. Man äter gott grekiskt på Elektra taverna och sjunger karaoke på Bålsta kök & bar. Welcome to Bålsta – Håbo kommuns Manhattan!
Schema och litteraturlista kan se ut såhär
Vad gör man egentligen på en författarskola? Jo, man har lektioner i klassrummet måndag och tisdag. Onsdag har man skrivdag. Torsdag har man textsamtal. Fredag har man skrivdag. Ibland har man författarbesök eller seminarium. Då kommer utomstående författare eller konstnärer till skolan och pratar kring ett visst tema eller en viss fråga, till exempel föräldraskap i litteraturen eller ljudkonst. Utbildningen är strukturerad tematiskt. Här är några exempelveckor från vårterminen 2022:

De tomma rutorna betyder skrivdag och versalerna står för lärarnas namn.
På Biskops-Arnö är man författare
Man kallas så. Man behandlas så. Man får alla möjliga mejl från tidskrifter som efterlyser bidrag, från scener som söker poeter, från studenter på Konstfack som vill ha filmmanus till artsy projekt. Det är märkligt i början, man tänker: jag är exakt samma person som jag var för två månader sen, varför får jag plötsligt vara med nu? Men det är sant som de säger: skolan öppnar dörrar.
Det bästa med att gå där är klassen
Man skriver. Man har skrivit hela sitt liv eller bara ett par år. Man håller på, man försöker, det är svårt, men man vill, så man fortsätter. Man undrar: finns det någon som bryr sig om det här? Är det bara jag? Det känns som att allt jag gör blir skit, får jag hålla på ändå? Ska jag det? Vad ska det vara bra för? Och så kommer man till ön och förstår att man inte är ensam. Vi är många som, publicerade eller ej, tycker att det är bland det mest meningsfulla som finns, att skriva och att läsa, och att få prata om det vi läser och skriver, arbeta med det, hjälpa varandra bli bättre på det. Och därför är det viktigt. Det behöver man inte längre tvivla på.
Råd till dig som ska gå på författarskolan
Först och främst: tacka ja, för guds skull! Och när du väl är där: Skriv, skriv, skriv! Säg ja till det som känns läskigt och roligt. Läs dina texter inför publik. Du är där för din skull och har lika mycket rätt att vara där som alla andra. Fråga när det är något du inte förstår. Hör av dig till lärarna med feedback. Det går att påverka utbildningens innehåll och form ganska mycket. Ta med en morgonrock så du kan gå ner till bryggan och bada varje dag utan att behöva krångla med ombyte. Ha mycket snacks på rummet. Ta kontakt med folk från de andra klasserna. Vila. Stanna. Det kommer en tid efter ön. Men när man är där, kan ön få vara allt. Nu när jag skriver det här längtar jag tillbaka till det tillstånd jag uppnådde där. Jag var så inne i det jag läste och skrev och samtidigt så i takt med mig själv och världen. Jag vet inte om jag någonsin får uppleva det igen. Så om du får det: njut!